ahnka

Läste min polares blogg (emil.blogg.se läs! han e så jäkla rolig) och nu ska jag helt skamlöst knycka hans ämne. Sorry Emil, men det var ett bra ämne juh =)

Har ett par ggr diskuterat utgång med polare och tycker själv att man alltid har som roligast på förfesterna, men ändå har man så jäkla bråttom att ta sig till utestället. Väl där händer det inte så mkt mer än att man står en evighet i baren, står på terassen och dör en långsam död genom att hålla sina rökande polare sällskap, dansar nån sorts skum revirmarkerande dans då man konstigt nog alltid lyckas stå precis där alla ska gå och sen så är det dags att (snorfull) försöka hitta sin förblånade bricka som är mer som ett kvitto än en bricka.
Väl utanför dyker skjutsen hem upp, som brukar vara samma godhjärtade stackare som måste åka en omväg på mer än 1mil för att han råkar dejta min bästa polare. Inte nog med att det är en lång väg att åka... dessutom måste han höra vårat fyllesnacka om alla våra problem och om hur mkt vi älskar varandra. Då och då blir det lite gråtkalas och stackarn måste trösta oss båda.
Annat var det när man var yngre och gick på hemmafester. Det var grejer det! Eller man kanske har guldfiskminne om dom oxå....

Oh well.. nu ska jag tvätta kläder inför kvällens utgång ;-)

Helt sjukt hur bakfylla kan få en hel dag att försvinna...
Var på en helt underbar tjejmiddag hos min lilla finska donna Satu. Det var jag, Satu, Yohanna och Jessica (helt onödigt å säga med vilka egentligen då Satu nog e den enda som läser min blogg som vet vilka de är, men damerna är värda ett omnämnande). Vi hade askul (för bilder besök blogen saaatu.blogspot.com). Middagen följdes av hopp och lek och en eller två öl för många på krogen.

Vaknar på torsdagsmorgonen med alkisgubbesmak i munnen. Eller jag har ju inte ätit alkisgubbe, så jag vet ine vad dom smakar.... om man inte räknar den där gången då csn bidraget var slut och alkisgubbe var allt jag hade i skafferiet. Men en gång är ju ingen gång ;)
Anywho.... det smakade inte rosor i min mun och när jag ställde mig upp upptäkte jag att jag inte var stadig på benen än. Så det blev å lägga sig i sängen igen. Och stanna där för resten av dagen.

Man blir lite sugen på att säga att man aldrig mer ska dricka, men dom orden är farliga. Det brukar innebära att man blir snorfull nästa gång man dricker,så jag tänker säga att jag ska dricka minst 2 öl mindre nästa gång. *rullar ögonen*

För det lär ju hända =(

Ärligt.. Vad hände med det fina vädret. Var det inte typ sommar nyss?! =(
Härom natten hade jag as svårt att somna p.g.a. att det var näst intill storm ute. Först var det för att vinden ven och tjöt, men sen kom jag på att parasollen till utemöblerna var uppfälld.  Helt plötsligt blev jag jätte orolig att den skulle flyga iväg och varje gång vinden tog satts och rev igenom innergården tänkte jag;
-Jahapp. Nu blåste parasollen säkert iväg.
Jag låg länge och väl och försökte komma på om det var värt att gå upp och fälla ihop den, men tanken blev aldrig omvandlad till handling. Istället låg jag där i vad som kändes som timmar och oroade mig över nåt som jag nu i efterhand tycker var ganska onödigt. Det är en parasoll! Hallå lixom?!

Har hört om folk som går hela dagen och översätter dagens händelser till blogginlägg.
-Crazy people! tänkte jag och fortsatte leva mitt liv, lyckligt ovetandes om hur hjärntvättad man kan bli av nåt så trivialt som en blogg. Lucky bastard!

Hade lite svårt att somna inatt och till min stora fasa hände det! Jag började tänka blogg... helt utan fövarning hade jag lyckats skriva ett inlägg i huvudet.
Om det är så här första dagen, hur kommer det då inte bli om en vecka, en månad, ve och fasa..ett år?!

Snart kommer ni se mig gå omkring och spela in alla mina tankar och dokumentera varenda sten jag passerar. =(



Ps. Det här var inte inlägget jag knåpade ihop inatt. Det var hur weird som helst, så jag tror inte jag lägger in det. Bättre att folk bara misstänker att man e lite galen, än att dom får det bevisat svart på vitt. Ds

Nu hade jag tänkt att prova på det här med att blogga. Lite sent, men man kan ju inte vara trendsättare hela tiden. ;)
Har tyckt att mitt liv varit lite tomt senaste tiden, så jag tänkte skriva lite om mig själv och mina funderingar för att se om mitt liv verkligen suger så hårt som det känns som det gör.

Jag kan ju skriva lite om hur min situation ser ut just nu.
Är mellan jobb för tillfället. Försöker dra i några trådar för att få en titel, för i vårat moderna samhälle är man tydligen sitt jobb. När man träffar nya människor går diskutionen ofta såhär;
- Hej, bla bla heter jag.
- Bla bla, trevligt å träffas. Så vad jobbar du med då?
Och när man svarar att man inte har nåt jobb för tillfället, så får man en melidsam blick eller ett;
- Okej... Och så börjar personen prata med nån annan eller ger en en medlidsam blick.
Väldigt konstigt egentligen att folk definerar en efter det jobb man har. Jag har haft en massa olika jobb, men anser inte att dom har sagt värst mycket om vem jag e som person. Iof så är det kanske därför jag inte blev kvar så länge.
Så nu är jag iaf på jakt efter ett jobb som tydligen ska säga nåt om mig som person, men först måste jag lista ut vem jag är.
Shit... skulle sitta fint med semester...